Statsskulden – vem har mest, och vem ska få pengarna?

En statsskuld kan se ut som en siffra så stor att den har tappat all mening. Ändå finns det något ganska vardagligt bakom den: någon har lånat ut pengar och väntar sig betalning. ^[D3]

Det korta svaret är att skulden motsvarar verkliga betalningsåtaganden. I jämförelsen nedan har USA störst offentlig bruttoskuld i beräknade dollar. Sudan ligger högst i förhållande till BNP bland de 187 ekonomier som har uppgift för 2026 i det hämtade IMF-underlaget. Siffrorna är prognoser, inte en avläst skuldräknare för i dag. ^{[D1] [D2]}

Ett skuldebrev med en människa någonstans bakom

I Sverige lånar Riksgälden genom att sälja statspapper. Köparen lånar ut pengar och får ett värdepapper med rätt till betalning enligt villkoren. Det kan sedan säljas vidare. Därför är det inte alltid den ursprungliga köparen som får pengarna när lånet förfaller. ^[D3]

Bland köparna finns svenska och utländska pensionsfonder, försäkringsbolag, banker, fonder och centralbanker. Det som står som skuld hos staten är alltså ett innehav hos någon annan. Kopplingen till ditt pensionssparande kan vara mer konkret än kopplingen till ett främmande lands regering. Den exakta ägaren till varje statspapper kan däremot vara svår att följa när papperen byter händer. ^[D3]

Vem har mest? Först behöver vi välja linjal

En stor ekonomi kan ha en mycket större skuld i pengar än en liten, trots att den lilla är mer skuldsatt i förhållande till sin produktion. Här använder vi IMF:s offentliga bruttoskuld. Den täcker en bredare offentlig sektor än Riksgäldens svenska statsskuld; måtten ska hållas isär. Brutto betyder också att finansiella tillgångar inte har dragits av till ett nettomått. ^{[D1] [D4]}

Underlag: IMF:s World Economic Outlook, oktober 2026, prognoser för 2026. Dollarbeloppen är vår beräkning: skuldkvot gånger nominell BNP i dollar. De ger en ungefärlig jämförelse, inte en separat officiell skuldstock i dollar. En svensk biljon är tusen miljarder. Japan har en högre skuldkvot än USA, samtidigt som USA:s större ekonomi ger ett större belopp. ^{[D1] [D2]}

Hur hamnar ett land där?

Det finns flera vägar. Under en lågkonjunktur kan skatteintäkterna falla medan utgifter för stöd ökar. Lån kan hålla verksamheter i gång eller finansiera åtgärder för ekonomin. Staten kan också låna till investeringar som ska användas länge, exempelvis infrastruktur. Men sådana motiv förklarar inte automatiskt hur stor en viss skuld har blivit. Återkommande underskott kan också följa av politiska val om skatter och utgifter. ^[D5]

Historien spelar roll. Krig, finanskriser och befolkningsutveckling påverkar olika länder olika mycket. När man jämför skuldkvoter måste man dessutom titta på nämnaren: samma skuld blir en större andel om ekonomin krymper. Ett eget enkelt exempel är 100 kronor i skuld och 200 kronor i årsproduktion: 50 procent. Faller produktionen till 160 blir kvoten 62,5 procent utan att en krona har lånats till. ^[D4]

Varför betalar de inte bara av allt?

Enskilda lån har förfallodatum. Men staten kan ersätta ett gammalt lån med ett nytt. Riksgälden beskriver just detta som en del av den vanliga upplåningen: även under ett budgetår med överskott behöver lån som löper ut ersättas. Att en obligation betalas tillbaka betyder därför inte att hela statsskulden försvinner. ^[D3]

Frågan blir i stället om betalningarna är hållbara. Räntan, tillväxten, skuldens storlek och budgeten före räntebetalningar samverkar. En högre ränta kan bli dyr när gamla lån successivt ersätts med nya. Ett lån i utländsk valuta kan bli tyngre om den egna valutan försvagas. Två länder med samma skuldkvot kan därför ha mycket olika förutsättningar. ^{[D6] [D5]}

Kan man inte skapa pengar och sudda ut siffran?

Att en centralbank köper statsobligationer är inte detsamma som att skulden stryks. Bank of England förklarar att dess tillgångsköp byter längre statspapper mot centralbanksreserver som bär ränta. Betalningsåtaganden finns kvar, med en annan sammansättning. Det går alltså inte att dra slutsatsen att skuld har försvunnit bara för att en centralbank äger den. ^[D7]

Värdepappret är till sist ett löfte om framtida betalningar. Bakom löftet finns skatter, utgifter, produktion och människor som fattar beslut. När någon visar dig en jättesiffra är tre följdfrågor användbara: Vilket skuldmått? Jämfört med vad? Och vad kostar det att bära just den skulden?