I den här artikeln
Åtta minus sex. Frågan ställs till en 19-åring som ligger och sover. Inom tre sekunder kommer svaret: två tydliga ögonrörelser åt vänster och höger.
Han sover i en fas där ögonen rör sig snabbt, REM-sömn. Han har redan signalerat att han vet att han drömmer. Det kallas en klardröm. När forskarna upprepar frågan svarar han rätt igen. Händelsen finns beskriven i en studie från 2021. 1
Hur pratar man med någon som drömmer?
Före sömnen kom forskare och deltagare överens om hur svar skulle signaleras. Under försöken registrerades hjärnaktivitet, ögonrörelser och muskelaktivitet för att bedöma vilken fas av sömnen personen befann sig i. Frågor kunde besvaras med ögonrörelser eller sammandragningar i ansiktsmuskler. 2
Ett dokumenterat försök
Studien i siffror
Det fungerade alltså för en del deltagare, vid vissa tillfällen. Försöket visar en möjlighet till kontakt under drömmen – ingen fritt tillgänglig telefonlinje till sovande människor. 1
För drömforskningen är skillnaden stor. En berättelse efter uppvaknandet kan ha tappat detaljer. Här kan en fråga ställas medan upplevelsen pågår, och svaret jämföras med mätningarna. 2
Drömmer vi bara under REM-sömn?
REM är en engelsk förkortning för snabba ögonrörelser. Sömnen växlar mellan olika faser under natten, och REM är en av dem. Hjärnaktiviteten under denna sömnfas kan likna den när vi är vakna, medan musklerna normalt blir mycket avslappnade. Vi har vanligen mer REM-sömn senare under natten och mer djupsömn tidigt. 3
De livliga berättelserna
Drömmar är ofta som mest livliga under REM-sömn. Men sömnfasen är ingen av- och påknapp för allt drömmande. 4
Drömmar även här
Vi kan också drömma i de andra sömnfaserna, som tillsammans kallas NREM: sömn utan de snabba ögonrörelser som gett REM dess namn. Att fråga vilken sorts sömn någon befann sig i är därför en del av undersökningen. 4
Varför upplevelserna alls finns är fortfarande en öppen fråga. Det amerikanska forskningsinstitutet NINDS beskriver en möjlig funktion: att drömmarna kan hjälpa oss att bearbeta känslor. Det är lockande att säga att hjärnan ”städar”, men ordet förklarar inte varför bearbetningen skulle upplevas som platser, personer och händelser. 4
Kan en dröm hjälpa dig att hitta ut?
I ett experiment från 2010 fick deltagare lära sig att hitta i en labyrint på en datorskärm. Fem timmar senare testades de igen. De som rapporterade drömmar om labyrinten under en tupplur mellan testen förbättrades mer. Gruppen med sådana drömrapporter bestod av bara fyra personer. 5
Så undersöktes kopplingen
- Lära sig vägenTräning i en labyrint på en datorskärm.
- Sova eller vara vakenRapporter om drömmar respektive tankar.
- Hitta tillbakaNytt test fem timmar efter träningen.
De som drömde om labyrinten blev alltså bättre på att hitta i den. Men det betyder inte säkert att drömmen gjorde dem bättre. Något annat som hände med minnet under sömnen kan ha orsakat både drömmen och förbättringen. Studien visar att sakerna hängde ihop, inte vilken som orsakade den andra. 5
Spelar hjärnan upp dagen som en film?
En studie publicerad 2023 följde 20 personer genom att väcka dem flera gånger i olika sömnfaser. På morgonen fick de koppla drömrapporterna till minnen. Nyare och äldre erfarenheter förekom, liksom sådant deltagarna väntade sig skulle hända. Senare under natten byggde drömrapporterna oftare på äldre minnen i förhållande till nya. Det var ett litet försök, men drömmarna tycktes blanda olika delar av livet snarare än bara spela upp gårdagen. 6
Kan man bestämma vad som händer?
I en klardröm vet du, medan drömmen pågår, att du drömmer. Att kunna ändra händelseförloppet är en annan egenskap. En del kan påverka vad som händer i klardrömmen. Andra vet att de drömmer men kan inte styra berättelsen. 7
”Det här är en dröm.”
Du känner igen tillståndet du befinner dig i.
”Jag ändrar det som händer.”
Du påverkar drömmens innehåll. Det är ett ytterligare steg.
Matteförsöket visar en begränsad men ovanlig förmåga: vissa sovande människor kunde uppfatta en fråga och följa en överenskommelse om hur de skulle svara. Det betyder inte att de samtidigt bestämde över hela sin drömvärld.
En fråga att ta med till morgonen
Vad minns du – och vad fyller du i?
Om du vill kan du skriva några ord på papper när du ändå har vaknat. Beskriv först det du minns: en plats, en känsla, en händelse. Skriv din tolkning separat. En egen anteckning kan vara intressant även utan att varje detalj får en bestämd betydelse.
Du gör det bara om du har lust, när du ändå är vaken. Anteckningen stannar hos dig; sidan samlar inte in den.
Det märkliga är kanske hur självklart allt känns där inne. En värld uppstår, och vi rör oss i den. Ibland märker vi vad som händer. Ibland hör vi till och med någon från den vakna världen som frågar vad åtta minus sex blir.
Källor och bildrättigheter
- Konkoly med flera (2021), Real-time dialogue between experimenters and dreamers during REM sleep, Current Biology. Originalstudie; exempel i figur 2 och studiens samlade resultat.
- Northwestern University: Real-time dialogue with a dreaming person is possible, 18 februari 2021. Forskargruppens beskrivning av metoderna.
- NHLBI: Sleep Phases and Stages. Sömnstadier och kroppens aktivitet.
- NINDS: Brain Basics – Understanding Sleep (PDF). Drömmars förekomst och den öppna frågan om deras funktion.
- Wamsley med flera (2010), Dreaming of a learning task is associated with enhanced sleep-dependent memory consolidation, Current Biology. Originalstudie; abstract och figurtexter. Samband skiljs från orsak.
- The memory sources of dreams: serial awakenings across sleep stages and time of night (2023). Originalstudie, 20 deltagare.
- Aviram och Soffer-Dudek (2018), Lucid Dreaming: Intensity, But Not Frequency, Is Inversely Related to Psychopathology. Här används studiens skillnad mellan medvetenhet och kontroll; artikeln ger inga behandlingsråd.
- The Met: Goya, Los Caprichos, blad 43, inventarienummer 18.64(43). Public Domain och Open Access enligt museet. Full kredit vid bilden.
Språkgranskat 8 oktober 2026.
Artikel framtagen med AI-stöd. Källkontrollerat 7 oktober 2026. Urval av experiment, inte en fullständig forskningsöversikt. Experimentbilden och försöksöversikten är egen förklarande grafik. Ingen AI-genererad bild används.